Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 2 av 5: 1981-1982 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 42, 2012
BSS blev med tiden skickliga på att designa flygblad och klistermärken. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Invandrarna har kommit för att stanna
”Invandrarna har kommit för att stanna i Sverige. Idag överstiger antalet 1 miljon, om ett par decennier torde de bli 2-3 miljoner, beroende på högre födelsetal och det ökande trycket mot vårt lands gränder…” – David Schwartz i DN den 2:a oktober 1980.
Redan i början av 1980-talet hade det kommit så många invandrare till Sverige att dessa uppgick i en miljon. Dock inkluderar den siffran också de som invandrat från kulturellt och etniskt närbesläktade länder. BSS gjorde sitt bästa för att nå ut med sin befogade kritik mot vad den förda politiken skulle kunna leda till på sikt – att svenskarna blir ett folk utan land. Varför bemöttes då denna opinion som ville återskapa ett tryggt, enat, homogent och lyckligt land med lögner, hets och förtal? Jo, etablissemanget anade tidigt sprängkraften i deras budskap – de visste att de åsikter Bevara Sverige svenskt torgförde i själva verket var desamma som den tysta majoritetens. Man visste att tog man debatten på lika villkor skulle folk vakna och inse att BSS hade rätt. I stället intensifierades indoktrineringskampanjerna på skolorna runt om i landet mot invandringskritiska åsikter. Det hette att skolungdomarna skulle ”vaccineras mot främlingsfientlighet”, men i själva verket var det ren politisk åsiktsindoktrinering som försiggick, och som pågår än idag i en allt större omfattning.
Christopher Jolin representerade BSS under en debatt mot FPU:s Maria Leissner. Jolin var även författare till boken "Varför vi inte kan lita på massmedia". Foto: Magasinet/SVT. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
BSS i debatt mot Folkpartiets Ungdomsförbund
Christopher Jolin (BSS) och Maria Leissner (FPU) möttes i en två timmar lång debatt i Borås under 1981. Leissner blev senare partiledare för Folkpartiet. Efter debatten skrevs det som vanligt hetsreportage i den liberala och marxistiska pressen. Göteborgsposten skrev en artikel där man förutom de vanliga ogrundade anklagelserna om rasism och nazism även påstod att riksdagspartierna ”i tur och ordning” försökt få BSS att ställa upp på en debatt utan att lyckas. Detta var naturligtvis lögn, BSS gjorde allt för att få upp invandringsfrågan till debatt, när etablissemanget i stället lade locket på.
BSS bildas som förening
Till en början var Bevara Sverige svenskt en löst sammansatt grupp vars primära syfte var att försöka väcka en debatt kring den oansvariga invandrings och flyktingpolitiken. Detta kom dock att förändras, då debatten helt uteblev. Detta tack vare att åsiktsmonopolet i massmedia istället lade all sin kraft på att smutskasta BSS med diverse ogrundade anklagelser om exempelvis rasism – allt för att flytta fokus från sakfrågorna och slippa ta debatten. I mars 1982 kallades till ett möte i Medborgarhuset i Stockholm. Syftet med mötet var att formellt bilda BSS som en ideell förening med en interimsstyrelse. Man hade ambitioner om att försöka verka mer aktivt för en förändring av den politiska inriktningen, då man inte fått genomslag för sin kritik i den allmänna debatten. Den som höll i mötet var ingenjören Sven Davidson. På mötet skulle man också ta ställning till vilken linje BSS skulle driva i invandrings och flyktingfrågan samt hur man skulle ställa sig till ett par andra relaterade frågor. Däribland repatriering, aborter samt internationella adoptioner.
”Ska man se krasst och realistiskt på situationen idag så måste jag för min personliga del hålla med den person som säger att det här med angrepp på invandringspolitiken är egentligen för sent. Invandringen har redan skett i för stor och felaktig omfattning. Vi måste därför koncentrera oss på sådana frågor som är en följd utav den bedrövliga invandringspolitiken: Nämligen repatrieringsfrågan, flyktingfrågan, inställningen till flyktingkonventionen som Sverige har skrivit på 1951. Abortfrågan som är ödesdiger.” – Sven Davidson i sitt anförande från mötet i Medborgarhuset den 20 mars 1982.
Redan under den här tiden fanns det en stor uppgivenhet om att det redan var för sent med kritik mot den förda invandringspolitiken. Och efter de trettio år som gått sedan detta anförande hölls har det runnit mycket vatten under broarna. Sverige har gått ännu längre åt fel riktning och situationen har förvärrats till ohållbar i vissa delar av landet. Bilbränder, gängkriminalitet, gruppvåldtäkter och övrig våldsbrottslighet har ökat dramatiskt – i takt med massinvandringen. Många svenskar frågar sig nu om det verkligen går att rädda vårt land. BSS ville få till stånd en repatriering - en återflyttning av de utomeuropeiska invandrarna och flyktingarna till sina hemländer. Detta för att undvika bildandet av ett mångkulturellt samhälle och för att göra Sverige svenskt igen. Vi skall också komma ihåg att redan på den här tiden var ofoget med passlösheten och fenomenet med ”flyktingar” som åkte på semester till sina forna hemländer (samma länder som de uppgett sig ha flytt ifrån) stort och utbrett. Den övervägande majoriteten av de asylsökande var då, precis som nu ingenting annat än ekonomiska lycksökare eller invandrare.
Sven Davidson, med en bakgrund som ingenjör på Atlas Copco fick medlemmarnas förtroende att leda BSS. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Sven Davidson
BSS första och ende ordförande blev Sven Davidson, född 1931, död 2005. Davidson var senare en av grundarna till Sverigedemokraterna år 1988 och talade ofta på partiets möten.
Han var både en bra ideolog samt en retoriskt skicklig talare. En självklar ledargestalt helt enkelt, som hade anslutit sig till BSS efter den massmediala uppmärksamheten rörelsen fått. I och med det formella bildandet av organisationen inledde styrelse med Davidson i spetsen ett mycket mer organiserat arbete.
BSS började under 1980-talet visa sig allt mer på gator och torg. Personerna till höger skall föreställa de antidemokratiska motståndare som ofta dök upp vid dessa tillfällen. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Aktivism och demonstrationer
1982 blev fyllt av aktiviteter, mycket mer än något tidigare år från BSS sida. Nu anordnades torgmöten och demonstrationer samt mängder av nytt material, framförallt flygblad spreds i stora upplagor. Det märktes att man nu börjat bygga upp en något sånär vältrimmad organisation med offervilliga och ideella personer. Detta år startade man också tidskriften BSS-Nytt, som senare bytte namn till Patrioten. Denna skrift kom att bli central för BSS-ledningens kommunikation med aktivister och sympatisörer på lokal nivå. Den fungerade också som en verksamhetsberättelse där man skrev om de aktiviteter man genomfört.
Men tyvärr möttes också denna ökade aktivitet av tråkigheter. Mötesstörningar och tumult med våldsamma motdemonstranter blev ett allt vanligare problem. När man den 8:e maj 1982 begav sig till Uppsala för att hålla ett torgmöte möttes man av ett aggressivt invandrargäng. Detta gäng, som bestod av i huvudsak turkar och iranier började störa mötet och kom med hotelser om våld. Även vänsterextrema grupper och diverse självutnämnda antirasister började under 1980-talet att allt mer ägna sig åt organiserade mötesstörningar för att tysta motståndet. De odemokratiska metoder dessa grupper ägnade sig åt (och som de fortfarande ägnar sig åt) kom då liksom nu sällan fram i ljuset genom massmedia. I stället kom man med anklagelser om att det var BSS som inte var demokrater. Det är märkligt hur uppochnervänd den offentliga debatten kan bli när man bara släpper fram den ena sidan…
Fortsättning följer!
2014-12-26 10:29:05
Mattias From
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From.
Del 1 av 5: 1979-1980 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 40, 2012
BSS började sin verksamhet genom att dela ut flygblad. Foto: Magasinet/SVT.
Bakgrund
”Sverigedemokraterna grundades 1988 av personer ur den uttalat rasistiska rörelsen BSS – Bevara Sverige svenskt” – Inslag i SVT Debatt 23/11 2004.
”Deras första skiva sponsrades av den rasistiska organisationen BSS” – TV4 Nyhetsmorgon om vikingarockbandet Ultima Thule.
Så har det låtit i stort sett varje gång det kulturella och massmediala etablissemanget berört vikingarockbandet Ultima Thules eller Sverigedemokraternas tidiga historia och deras respektive kopplingar till den tvärpolitiska kampanjorganisationen BSS - Bevara Sverige svenskt, som var verksam under 1980-talets tidigare del. Men hur ligger det egentligen till? Stämmer det att BSS var en rasistisk rörelse? Bestod den endast av allmänt hatiska, fördomsfulla och intoleranta personer? Eller var BSS i själva verket en tvärpolitisk organisation med en samling ansvarsfulla och modiga nationellt sinnade individer som satte nationens välbefinnande framför sitt eget och som redan i ett tidigt stadium insåg problemen med den utomeuropeiska massinvandringen till Sverige som påtvingats vårt folk. Var de kanske bara trötta på det mångkulturella samhällsexperimentet och det förfall med motsättningar mellan folkgrupper som går i dess spår?
I den här artikelserien, som bygger på ett noggrant undersökande arbete ger jag en annan bild av den omdebatterade rörelsen. En bild som aldrig kommit fram i vårt lands totalt likriktade massmediala åsiktsmonopol. Som stöd för denna bild har jag bland annat boken "BSS – Ett försök att väcka debatt" av Leif Zeilon, som var en av initiativtagarna till BSS. Det är en mycket läsvärd bok som jag verkligen kan rekommendera för den som är intresserad av en mer nyanserad bild av hur den nationella verksamheten såg ut under 1980-talet. Självklart skall man inte enbart förhålla sig till en publikation utan jag har även tagit del av och granskat kritikernas bild av BSS.
BSS bildas
”Förespråkarna för fortsatt massinvandring hade fel på de flesta områden och jag rätt. Stärkt av detta självförtroende beslutade jag mig för att försöka väcka några själars intresse kring denna fråga och förhoppningsvis kunna bidra till att åtminstone skapa en debatt kring frågan. Jag och ett par kamrater totade ihop ett flygblad med en provokativ text – en fiktion om det framtida Sverige om invandringen tilläts fortsätta. Vi undertecknade flygbladet ”Bevara Sverige svenskt” och räknade med att om detta flygblad delades ut så skulle massmedia slutligen få tag i det och ställa frågor till de folkvalda politikerna”
Så beskriver organisationens grundare Leif Zeilon (numera Ericsson) bildandet av Bevara Sverige svenskt, som ägde rum under sommaren 1979 i sin bok "BSS – ett försök att väcka debatt".
BSS första flygblad där man bland annat menade att om fyra generationer finns inget svenskarnas Sverige. Foto: Magasinet/SVT.
Det första flygbladet
Det ”provokativa” flygbladet Zeilon syftar på var ”Sverige dör, låt Sverige leva”. Detta flygblad, som spreds i massupplaga i bland annat Södertälje under 1979-1980 är det vanligaste argumentet från massmedia och inte minst den vänsterextrema tidskriften Expo för att BSS skulle ha varit en rasistisk organisation. Så här stod det bland annat i flygbladet:
”Invandringen hotar svenskarna! För varje år blir svenskarna allt färre och invandrarna fler. Om fyra generationer finns inget svenskarnas Sverige. Invandrarna och deras ättlingar har totalt ockuperat Sverige. Men kanske en turk som diktator och en neger som utrikesminister. Folket blir då ett chokladbrunt blandfolk som inte talar svenska utan olika språk huller om buller.”
Vad vi skall komma ihåg är att detta var en provokativ text från slutet av 1970-talet och såhär hade man förmodligen inte uttryckt sig idag. Men med det i beaktning ställer jag mig ändå frågande till att man 1- stämplar flygbladet som rasistiskt och 2- stämplar BSS som en rasistisk organisation enbart på grund av ett flygblad. Vari ligger rasismen i flygbladet? BSS varnade för ett samhälle där svenskarna blivit allt mer undanträngda och en minoritet i sitt eget land. De talade också om blandfolk/blandkultur. Men är det verkligen rasism att motsätta sig dessa fenomen? För mig är rasism chauvinism, dvs. att man värderar folkgrupper olika samt ser ned på andra folk. BSS var motståndare till att införa ett mångkulturellt samhälle i Sverige, men man var för mångfalden i världen och värderade inte världens folk olika utan motsatte sig endast alla världens folks rätt att bo i vårt land. Rasism är tyvärr det ord i Sverige som fått i särklass mest inflation – vilket lett till att man urvattnat ordets sanna betydelse. Detta har lett till att folk felaktigt stämplats som rasister.
BSS hade sin första postbox i Malmö. Foto: Magasinet/SVT.
Yttrandefriheten som försvann
Från början var det inte tänkt att BSS skulle bildas som någon ”rörelse”, utan att man genom flygblad undertecknade Bevara Sverige svenskt skulle försöka väcka en debatt om den oansvariga invandrings och flyktingpolitiken som allt för länge präglat landet. Massmedia tog förvisso upp flygbladet och BSS hamnade i rampljuset, men endast för att få anklagelser om ”rasism” riktade mot sig. Debatten om massinvandringen och dess fruktansvärda konsekvenser för Sverige och svenskarna uteblev totalt. Därför intensifierade man sin kamp och BSS kom senare att bildas som en förening för att sedan upplösas och bli ett politiskt parti. Efter en misslyckad partibildning bildades Sverigedemokraterna, ett parti som i nästa riksdagsval kan bli Sveriges tredje största parti.
Den 29 november 1980 skrev Dagens Nyheter om BSS: "En anonym grupp i Stockholm sprider propaganda mot invandrare som är ren hets. Den enda utåt synliga delen av gruppen är en postbox och ett postgironummer i Malmö. En statlig utredning kommer i sommar med förslag som gör det möjligt att stoppa denna hets med lagens hjälp".
I länder där det inte råder någon demokrati är det vanligt att man förbjuder och kriminaliserar obekväma åsikter som kan vara ett hot mot de styrande och som man inte klarar av att ta en saklig debatt med. Men det är inte bara i kommunistiska länder med envåldshärskare som denna odemokratiska metod används. Även i Sverige har man gjort inskränkningar i yttrandefriheten och man kan få både böter och fängelse för att uttrycka vissa åsikter om dessa faller inom ramen för lagen om hets mot folkgrupp. Detta är helt fel väg att gå. I ett demokratiskt samhälle debatteras olika åsikter – inte kriminaliseras!
BSS grundaren Leif Zeilon förföljdes både i hemmet och på arbetsplatsen av hänsynslösa reportrar pågrund av sina åsikter. Något som resulterade i att han förlorade jobbet. Foto: Magasinet/SVT.
Politisk förföljelse
Hetsjakten på BSS började på allvar först i december 1980 då tv-programmet Magasinet uppmärksammat flygbladen mot invandringen och sände ett över en timme långt hetsreportage där man försökte koppla samman BSS till allsköns öppet antidemokratiska och nynazistiska rörelser. Man gick till och med så långt att man förföljde Leif Zeilon med tv-kameror både utanför hans lägenhet och utanför arbetsplatsen på Folkrörelsernas Byggföretag (BPA). Något som resulterade i att Zeilon fick sparken från sin tjänst som dataoperatör. Detta skedde dagen efter att inslaget i Magasinet, där han pekades ut som ledaren för BSS sändes!
Man talar från etablissemangets sida sig gärna varma om hur demokratiskt det svenska samhället är och att vi respekterar varandras åsikter samt att alla inte tycker lika i en demokrati. Men ligger dessa åsikter utanför de politiskt korrekta ramarna skall man på alla tänkbara sätt förföljas genom yrkesförbud, hetsjournalistik och rena lögner. I en demokrati värd namnet skall ingen kunna avskedas från sin arbetsplats på grund av sina åsikter så länge dessa inte påverkar arbetet. Zeilon blev av med sitt arbete trots att han aldrig propagerat för BSS på arbetsplatsen.
Falska flyktingar
Under 80-talet kunde det ibland förekomma kritik mot flyktingpolitiken i massmedia, även om det skedde mycket sällan. I december 1980 gjordes en reportageserie i Dagens Eko där man tog upp fenomenet att assyrier och syrianer ofta åker hem till sina hemländer på semester – samma hemländer som de enligt egen utsago skall ha flytt ifrån och sedermera beviljats uppehållstillstånd för asyl i Sverige!
"Hemvändande flyktingar och andra emigranter som oftast semestrar här och då kommer med nya Volvo-bilar berättar om tillvaron i Sverige, med fantasilön och att svenskar och svenska myndigheter är lättlurade. Invandringen har lett till ett nytt talesätt i de nordöstra delarna av Syrien. Om man ska karaktärisera en person som särskilt naiv, godtrogen, lättlurad och dum så säger man att vederbörande är "mera svensk än en svensk".
Fortsättning följer!
2014-12-25 19:19:00
Mattias From
Vi har nu gjort broschyren "Vi säger vad du tänker" från cirka 1992 tillgänglig på sidan för småskrifter under propaganda.
2014-12-25 18:06:05
SD-Arkivet
Nu kan vi publicera ännu fler snygga klistermärken från partiets barndom i dekalarkivet under propaganda.
2014-11-08 16:38:07
SD-Arkivet
2000
|
2000
|
|
Vi har nu gjort två sverigedemokratiska
flygblad från år 2000 tillgängliga under
propaganda. Det ena rör gruppvåldtäkten i Rissne och spreds i en mycket stor upplaga. Bladet och partiets affischering ledde till att debatten kom upp på agendan och många hörde av sig till partiet.
Bakgrund
Efter att en 14-årig svensk tjej under flera timmar blivit brutalt våldtagen av ett invandrargäng bestämmer sig SD för att säga ifrån och det sätts upp mängder med affischer runt om i Stockholm och det delas ut flygblad. Efter att Janne Josefsson visat upp en av affischerna i sitt tv-program "Fittja Paradiso" får Sverigedemokraternas vice ordförande Johan Rinderheim kommentera kampanjen. Rinderheim är en av partiets grundare.
Del 1 av 2
Del 2 av 2
2014-11-08 12:57:44
SD-Arkivet
