Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 4 av 5: 1985-1986 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 45, 2012
BSS förbereder en demonstration under parollen "Stoppa invandringen - verka för repatriering". Foto: Okänd/BSS.
De två sista åren
1985 var det mycket få svenskar som aldrig hade hört talas om den tvärpolitiska kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt (BSS). Men ytters få hade fått en rättvis bild serverad genom press och massmedia. Merparten trodde att det handlade om en rasistisk extremistorganisation, vilket inte är konstigt med tanke på den hets BSS hade fått utstå i massmedia ända sedan bildandet. Denna mediebild som i grunden var felaktig kom att hemsöka BSS ända fram tills dess att organisationen lades ner i slutet av 1986. Men trots detta var det allt fler som började se igenom den massmediala dimridån och medlemsantalet fortsatte att stiga. Tyvärr lyste den debatten om invandringen i massmedia fortfarande med sin frånvaro. Mot mitten och av 1980-talet ökade trycket mot vårt lands gränser ytterligare. Det var en dyster framtid Sverige gick till mötes, där den homogena befolkningssammansättningen fortsatte att upplösas. Ökad förslumning, segregation och förfall tilltog.
Inför BSS årsmöte i april 1985 övervägde man att ombilda rörelsen till ett politiskt parti och ställa upp i allmänna val. Dels för att man inte hade fått något större genomslag i debatten och lyckats påverka de etablerade partierna, men också för att man nu hade tillräckligt många medlemmar runt om i landet för att kunna bilda ett parti. Huvudämnet under årsmötet 1985, förutom rutinärendena var också att undersöka intresset bland BSS medlemmar för att bilda pari. Intresset för detta visade sig vara stort bland medlemmarna. Men med mindre än ett halvår kvar till valet var det inte särskilt realistiskt att man skulle hinna bilda ett parti till dess. Bakom ett partibildande ligger ett enormt arbete om det skall göras seriöst. Man måste dels ta fram och anta program och stadgar samt samla in de 1500 namnunderskrifter som krävs för att kunna registrera partiet för att delta i riksdagsvalet. Då var mandatperioderna endast tre år, så man valde att avvakta med partibildandet och i stället storsatsa i valet 1988. Under tiden startades ett arbete för att ta fram politiska program samt diskutera och förankra dessa bland medlemmarna. Man tittade också på att gå in i något annat parti för att få en bredare uppslutning inför kommande val. Under årsmötet planerade man inför den framtida partibildningen så att denna skulle kunna ske i slutet av 1986, alltså nästan två år innan valet 1988. Styrelsen tittade senare på eventuella samarbetspartners och en av dessa var Framstegspartiet i Stockholm, ett parti som man också uppmanade medlemmarna att proteströsta på i valet 1985.
Framstegspartiet var inget speciellt stort parti men man låg relativt nära BSS i flera sakfrågor, även om den så kallade framstegsideologin är mer utav en missnöjesideologi likt den Ny Demokrati senare drev. Där är huvudfrågorna skattesänkningar och motståndet till invandringen beror främst på ekonomiska orsaker snarare än värnandet av sitt folk. Risken med den här typen av grupperingar, som egentligen inte har någon stabil ideologisk grundpelare att stå på, som BSS trots allt hade (genom den demokratiska nationalismen som var inskriven i stadgarna) är att man ofta engagerar rättshaverister och personer med en mängd olika grunduppfattningar. Det såg vi senare med Ny Demokrati som rasade ihop som ett korthus då de inte kunde enas internt om i stort sett någonting. Maktstrider och avhopp kom att prägla det partiet under dess sista år.
Klistermärken från BSS med budskap som ”Rör inte mitt land!” och ”Nationell Solidaritet spreds av sympatisörer över hela landet. Nationell solidaritet innebär att man värnar om sitt eget folk och sitt eget land först. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
"Rör inte min kompis!"
Under sommaren 1985 drev massmedia tillsammans med internationalisten Olof Palme igång en propagandakampanj för invandring som de kallade ”Rör inte min kompis!”. Till denna skapade man en symbol av en vit hand med text på, samma hand som Aftonbladet senare tog till sin ”Vi gillar olika” kampanj. Förlagan till kampanjen ”Rör inte min kompis!” var den marginaliserade franska organisationen SOS Racisme och deras kampanj i Frankrike med samma namn. Expressen påstod att kampanjen fått ett starkt stöd bland Frankrikes ungdomar, men i själva verket drevs denna av en löst sammansatt internationalistisk grupp som saknade förankring hos folket. För att säja in kampanjen i Sverige så bar politiker och tv-journalister rocknålar med ”Rör inte min kompis” märket. I Boken BSS – Ett försök att väcka debatt citeras en mening ur en artikel om kampanjen från Expressen, den 11 augusti 1985. ”Kring år 2000 kan rörelsen skrotas för då beräknas halva befolkningen ha invandrare i sin släkt.” Detta var alltså kampanjens egentliga syfte – att flytta fokus från att svenskarna håller på att bytas ut genom en alldeles för stor invandring till eventuella trakasserier mot invandrare. Man tog naturligtvis inte upp de trakasserier som riktas mot svenskar i framförallt invandrartäta områden. Inte heller invandrarnas brottslighet som redan vid den här tiden var märkbart överrepresenterad. Denna inkonsekvens och detta sätt att försöka flytta fokus från debatten om invandringen, genom att försöka utmåla kritikerna som mobbare och rasister var inget som BSS kunde ställa upp på. I stället tog man fram en egen hand. En hand där texten bytts ut mot ”Rör inte mitt land!”
Ultima Thule spelar för nationalister i hemstaden Nyköping under 1985. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Ultima Thule
”Deras första skiva sponsrades av den rasistiska organisationen BSS” – TV4 Nyhetsmorgon om vikingarockbandet Ultima Thule.
Vikingarockbandet Ultima Thule med deras fosterländska texter slog igenom 1993. Sedan de tecknat skivkontrakt med Bert Karlsson låg deras skivor på svensktoppen i början av 1990-talet, något som inte uppskattades i massmedia. Plötsligt kom ett band som för en gångs skull hyllade Sverige och och vår svenska historia. Värden som 68-vänstern i etablissemanget försökt utplåna till förmån för den nya globaliserade och mångkulturella skräpkulturen. Man gjorde allt för att smutskasta Ultima Thule och tog flitigt upp deras kopplingar till BSS, som kom att bli en belastning. Till slut orkade Bert Karlsson inte med medietrycket och han tvingades säga upp skivkontraktet med gruppen. Men då hade man redan slagit igenom. Vad fanns det då för kopplingar mellan Bevara Sverige svenskt och det bland nationalister omtyckta vikingarockbandet? Jo, för att kunna ge ut sin första skiva sponsrades Ultima Thule under 1985 med 1500 kronor i form av en gåva från BSS. Man tyckte att Sverige behövde ett nationellt band. Då den felaktiga mediebilden av BSS hade etablerats i massmedia så kom även Ultima Thule och Sverigedemokraterna som båda på olika sätt har kopplingar till BSS att lida av detta.
BSS sista 30 november firande ägde rum 1985 och man samlade
rekordmånga deltagare. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1985.
BSS sista 30-november firande
30 november 1984 hade blivit en succé, då patrioterna återigen tagit tillbaka gatorna från vänsterextremisterna. Man kunde utan störningar genomföra sin manifestation till hjältekonungen Karl XII:s ära. 1985 hade emellertid polisen inte beviljat tillstånd för manifestationen. Ledningen för BSS beslöt att trotsa beslutet som de menade stred mot deras demokratiska rättigheter och mot mötesfriheten. Man såg dessutom avslaget som ett politiskt beslut, eftersom polisen aldrig skulle dra in exempelvis vänsterns demonstrationstillstånd under första maj. Det här året var man 200 personer och när polisen på plats frågade vart man skulle svarade man ”till Karl XII:s torg”. Polisen på plats svarade då mot all förväntan att eftersom man var så ärliga skulle man få gå i alla fall. Detta var ett glädjande besked och marschen skulle få starta klockan 18.30 och allt mer folk samlades. Så småningom började tåget röra på sig ut på Sibyllegatan. Slagorden Bevara Sverige svenskt ekade återigen över gatorna. När tåget väl kommit fram till Karl XII:s torg mötte man vänstern, som samlat nästan 250 motdemonstranter. När man började spela nationalsången i högtalaranläggningen gick vänsterextremisterna bärsärkagång. De matade snöbollar innehållande bland annat grus mot BSS:arna, men man träffade också en polishäst. Några patrioter gick emot denna pöbel, vilket man från polisens sida uppfattade som en uppmaning till bråk och man särade på grupperna. Trots detta var BSS-ledningen nöjd med polisens insats då de lät marschen genomföras även om den saknade tillstånd.
En lokalavdelning till Bevara Sverige svenskt protesterade mot invandrarministern Anita Gradins liberala flyktingpolitik i mars 1986. Tidningsklippen publicerades i BSS medlemstidning Patrioten nr. 7-8 1986.
BSS läggs ner – Sverigepartiet uppstår
Massmedias hetskampanjer mot Bevara Sverige svenskt under åren hade inte varit få när organisationen lades ner den 16 november 1986. Här är några av de citat som tas upp i boken "BSS -Ett försök att väcka debatt."
”Jag vill gärna tillägga att skulle er verksamhet inte vara åtalbar är jag beredd att verka för att den skall bli det” – Ur Bo Strömstedts brev till BSS 1980.
”Dessa rasister är ett avskum som samhället med det snaraste bör operera bort… Samhället måste ingripa på ett effektivt sätt mot rasister så att de försvinner för tid och evighet.” – Insändare i Västmanlands LT 1982.
”Men packet – för bakom BSS och liknande organisationer står inget annat än drägg och pack – måste bekämpas.” – Ledarartikel i Hallandsposten 1985.
Påhopp som dessa, varav en del är mycket tveksamma ur en demokratisk synvinkel bidrog till att piska upp stämningen och öka polariseringen i invandringsfrågan. Nu började också våldet mot BSS och dess företrädare på allvar att trappas upp. Förutom ökad närvaro av skränande, stenkastande motdemonstranter på torgmöten och demonstrationer så förekom det även att gäng organiserat sökte upp sympatisörer till BSS. Det var en reaktion på den djupt felaktiga bild av Bevara Sverige svenskt som allt för länge hade spridits i massmedia och som nu började få fäste hos en del.
Efter att man sommaren 1986 inlett förhandlingssamtal med Framstegspartiet i Stockholm och dess ledare Stefan Herrmann om att slå samman BSS och FSP ägde den gemensamma partibildningen rum den 16 november 1986. Samma dag lades BSS och FSP ned. Partibildningen skedde genom ett möte i Medborgarhuset i Stockholm. Med en efterkommande presskonferens var målet enligt BSS-grundaren Leif Zeilon att ”överraska alla utomstående med nyheten om en breddad nationell front.” Denna front kom att få namnet Sverigepartiet. Emellertid kom detta att bli ett kortlivat parti på grund av stora falangstrider. I stället bildades Sverigedemokraterna i februari 1988.
Fortsättning följer!
2014-12-28 09:35:24
Mattias From
