Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 2 av 5: 1981-1982 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 42, 2012
BSS blev med tiden skickliga på att designa flygblad och klistermärken. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Invandrarna har kommit för att stanna
”Invandrarna har kommit för att stanna i Sverige. Idag överstiger antalet 1 miljon, om ett par decennier torde de bli 2-3 miljoner, beroende på högre födelsetal och det ökande trycket mot vårt lands gränder…” – David Schwartz i DN den 2:a oktober 1980.
Redan i början av 1980-talet hade det kommit så många invandrare till Sverige att dessa uppgick i en miljon. Dock inkluderar den siffran också de som invandrat från kulturellt och etniskt närbesläktade länder. BSS gjorde sitt bästa för att nå ut med sin befogade kritik mot vad den förda politiken skulle kunna leda till på sikt – att svenskarna blir ett folk utan land. Varför bemöttes då denna opinion som ville återskapa ett tryggt, enat, homogent och lyckligt land med lögner, hets och förtal? Jo, etablissemanget anade tidigt sprängkraften i deras budskap – de visste att de åsikter Bevara Sverige svenskt torgförde i själva verket var desamma som den tysta majoritetens. Man visste att tog man debatten på lika villkor skulle folk vakna och inse att BSS hade rätt. I stället intensifierades indoktrineringskampanjerna på skolorna runt om i landet mot invandringskritiska åsikter. Det hette att skolungdomarna skulle ”vaccineras mot främlingsfientlighet”, men i själva verket var det ren politisk åsiktsindoktrinering som försiggick, och som pågår än idag i en allt större omfattning.
Christopher Jolin representerade BSS under en debatt mot FPU:s Maria Leissner. Jolin var även författare till boken "Varför vi inte kan lita på massmedia". Foto: Magasinet/SVT. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
BSS i debatt mot Folkpartiets Ungdomsförbund
Christopher Jolin (BSS) och Maria Leissner (FPU) möttes i en två timmar lång debatt i Borås under 1981. Leissner blev senare partiledare för Folkpartiet. Efter debatten skrevs det som vanligt hetsreportage i den liberala och marxistiska pressen. Göteborgsposten skrev en artikel där man förutom de vanliga ogrundade anklagelserna om rasism och nazism även påstod att riksdagspartierna ”i tur och ordning” försökt få BSS att ställa upp på en debatt utan att lyckas. Detta var naturligtvis lögn, BSS gjorde allt för att få upp invandringsfrågan till debatt, när etablissemanget i stället lade locket på.
BSS bildas som förening
Till en början var Bevara Sverige svenskt en löst sammansatt grupp vars primära syfte var att försöka väcka en debatt kring den oansvariga invandrings och flyktingpolitiken. Detta kom dock att förändras, då debatten helt uteblev. Detta tack vare att åsiktsmonopolet i massmedia istället lade all sin kraft på att smutskasta BSS med diverse ogrundade anklagelser om exempelvis rasism – allt för att flytta fokus från sakfrågorna och slippa ta debatten. I mars 1982 kallades till ett möte i Medborgarhuset i Stockholm. Syftet med mötet var att formellt bilda BSS som en ideell förening med en interimsstyrelse. Man hade ambitioner om att försöka verka mer aktivt för en förändring av den politiska inriktningen, då man inte fått genomslag för sin kritik i den allmänna debatten. Den som höll i mötet var ingenjören Sven Davidson. På mötet skulle man också ta ställning till vilken linje BSS skulle driva i invandrings och flyktingfrågan samt hur man skulle ställa sig till ett par andra relaterade frågor. Däribland repatriering, aborter samt internationella adoptioner.
”Ska man se krasst och realistiskt på situationen idag så måste jag för min personliga del hålla med den person som säger att det här med angrepp på invandringspolitiken är egentligen för sent. Invandringen har redan skett i för stor och felaktig omfattning. Vi måste därför koncentrera oss på sådana frågor som är en följd utav den bedrövliga invandringspolitiken: Nämligen repatrieringsfrågan, flyktingfrågan, inställningen till flyktingkonventionen som Sverige har skrivit på 1951. Abortfrågan som är ödesdiger.” – Sven Davidson i sitt anförande från mötet i Medborgarhuset den 20 mars 1982.
Redan under den här tiden fanns det en stor uppgivenhet om att det redan var för sent med kritik mot den förda invandringspolitiken. Och efter de trettio år som gått sedan detta anförande hölls har det runnit mycket vatten under broarna. Sverige har gått ännu längre åt fel riktning och situationen har förvärrats till ohållbar i vissa delar av landet. Bilbränder, gängkriminalitet, gruppvåldtäkter och övrig våldsbrottslighet har ökat dramatiskt – i takt med massinvandringen. Många svenskar frågar sig nu om det verkligen går att rädda vårt land. BSS ville få till stånd en repatriering - en återflyttning av de utomeuropeiska invandrarna och flyktingarna till sina hemländer. Detta för att undvika bildandet av ett mångkulturellt samhälle och för att göra Sverige svenskt igen. Vi skall också komma ihåg att redan på den här tiden var ofoget med passlösheten och fenomenet med ”flyktingar” som åkte på semester till sina forna hemländer (samma länder som de uppgett sig ha flytt ifrån) stort och utbrett. Den övervägande majoriteten av de asylsökande var då, precis som nu ingenting annat än ekonomiska lycksökare eller invandrare.
Sven Davidson, med en bakgrund som ingenjör på Atlas Copco fick medlemmarnas förtroende att leda BSS. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Sven Davidson
BSS första och ende ordförande blev Sven Davidson, född 1931, död 2005. Davidson var senare en av grundarna till Sverigedemokraterna år 1988 och talade ofta på partiets möten.
Han var både en bra ideolog samt en retoriskt skicklig talare. En självklar ledargestalt helt enkelt, som hade anslutit sig till BSS efter den massmediala uppmärksamheten rörelsen fått. I och med det formella bildandet av organisationen inledde styrelse med Davidson i spetsen ett mycket mer organiserat arbete.
BSS började under 1980-talet visa sig allt mer på gator och torg. Personerna till höger skall föreställa de antidemokratiska motståndare som ofta dök upp vid dessa tillfällen. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Aktivism och demonstrationer
1982 blev fyllt av aktiviteter, mycket mer än något tidigare år från BSS sida. Nu anordnades torgmöten och demonstrationer samt mängder av nytt material, framförallt flygblad spreds i stora upplagor. Det märktes att man nu börjat bygga upp en något sånär vältrimmad organisation med offervilliga och ideella personer. Detta år startade man också tidskriften BSS-Nytt, som senare bytte namn till Patrioten. Denna skrift kom att bli central för BSS-ledningens kommunikation med aktivister och sympatisörer på lokal nivå. Den fungerade också som en verksamhetsberättelse där man skrev om de aktiviteter man genomfört.
Men tyvärr möttes också denna ökade aktivitet av tråkigheter. Mötesstörningar och tumult med våldsamma motdemonstranter blev ett allt vanligare problem. När man den 8:e maj 1982 begav sig till Uppsala för att hålla ett torgmöte möttes man av ett aggressivt invandrargäng. Detta gäng, som bestod av i huvudsak turkar och iranier började störa mötet och kom med hotelser om våld. Även vänsterextrema grupper och diverse självutnämnda antirasister började under 1980-talet att allt mer ägna sig åt organiserade mötesstörningar för att tysta motståndet. De odemokratiska metoder dessa grupper ägnade sig åt (och som de fortfarande ägnar sig åt) kom då liksom nu sällan fram i ljuset genom massmedia. I stället kom man med anklagelser om att det var BSS som inte var demokrater. Det är märkligt hur uppochnervänd den offentliga debatten kan bli när man bara släpper fram den ena sidan…
Fortsättning följer!
2014-12-26 10:29:05
Mattias From
