Ur SD-Kuriren nr. 24:
"Två veckor senare [efter Växjö] blev det åter dags för demonstration, nu i Jönköping. Denna gång var polisens insats kraftfull och Röda Korspersonal på plats fick inte någonting att göra. Det visade sig senare att de röda sånär lyckats genomföra ett attentat. Mindre sprängladdningar hade grävts ned där vi gick men dessa hade inte detonerat."
2015-01-06 13:25:26
SD-Arkivet
Ur SD-Kuriren nr. 22: "Nu var det dags för kraftprovet i Göteborg och dess magnifika mötesplats: Götaplatsen. […] Under mötet hade vi ca 100 personer som fanbärare och trumslagare. På Götaplatsen möttes vi av åskådarmassornas jubel. En och annan anarkisttjej stod och skrek av sig haschruset. Men sådant har man lärts sig att ignorera. […] På given signal tågade trumslagarna med taktfasta slag ned för trapporna från Konstmuseets valv. Under några minuter håller de en liten uppvisning. Sedan paraderar fanbärarna fram och ställer upp sig på led framför trumslagarna. Det ser mäktigt ut! […] Men som vanligt hade vi sparat det bästa till sist: Anders Klarström, som höll ett av sina bästa tal genom tiderna. Det var en nästan explosiv laddning i talet. Anders gav 100% denna kväll, så intensivt att han tappade rösten på slutet. Sedan avslutades mötet med Wagners Valkyriaritt och nationalsången, där alla stämde in."
Bilden togs den 9 oktober 1993 och den har även publicerats i vårt bildarkiv under 1993.
2015-01-05 21:47:40
SD-Arkivet
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under årsskiftet 2014-2015. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 5 av 5: Intervju med Jerker Magnusson, en av grundarna. (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 47, 2012
BSS skrev flera gånger brev till politiker och myndigheter men fick sällan några svar. Man skrev också genmälen till tidningarna när dessa kom med felaktigheter och lögner men dessa togs sällan in. På bilden syns ett brev som skickades till stadsminister Olof Palme. Foto: BSS tidning Patrioten nr. 7-8 1986. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Du var med och startade kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt. Skulle du kunna redogöra lite för hur det gick till?
–Först kan jag bara säga att det tyvärr inte finns så många att prata med längre när det gäller BSS. Sven Davidson är död och Leif Zeilon kan du inte få tag på. För min egen del var det som så att redan mot 1970-talets slut så undrade man lite vart Sverige var på väg, även om det givetvis inte såg ut som det gör nu. Det var två personer, Lars Hultén och ytterliggare en person som sammanförde mig med Leif Zeilon på Södermalm under november 1979. Vi var alltså då fyra personer. Vi började prata och kom fram till att vi hade liknande åsikter när det gällde motståndet mot den förda invandringspolitiken och vi kom överens om att vi skulle börja driva detta motstånd organiserat, då vi ansåg det såpass viktigt. Leif hade redan startat som smått och planerat för BSS verksamhet. Men det var efter vårt möte som det drog igång på allvar. I samma veva som vi bestämde detta var det redan bestämt att jag skulle åka utomlands ett tag och jag blev därför borta från verksamheten under en tid, för att senare återkomma under hösten 1980. Och sedan vi jobbat på under hela hösten med bland annat flygbladsutdelningar så hände något som kom att förändra allt.
Du tänker på reportaget i SVT:s Magasinet som sändes den åttonde december 1980 där man försökte koppla samman BSS med nynazism samt avslöjade att Leif Zeilon stod bakom organisationen?
– Jo, det stämmer. Reportrarna försökte innan programmet sändes med att desperat få tag i vem som stod bakom BSS. Bara några dagar innan reportaget sändes skedde en sak - ett misstag som gör att de kan koppla Bevara Sverige svenskt till Leif Zeilon, som då var organisationens ledare. En bekant ringer otåligt ett flertal gånger på Zeilons hemtelefonnummer, men han får bara en upptaget-ton om och om igen. Zeilon sitter nämligen upptagen i ett långt telefonsamtal. Då tröttnar han och ringer upp televerket och begär påskyndning av samtal på Zeilons nummer. Under tiden sitter Leif Zeilon i samtal med journalisten Peter Ekstrand för BSS räkning. Han har inte gått ut med sitt riktiga namn i rädsla att bli av med sitt arbete om tidningarna hänger ut honom som ledaren för Bevara Sverige svenskt. Det är Zeilon som har ringt upp Ekstrand, som alltså inte känner till vilket telefonnummer Zeilon ringer ifrån. Det är ett hemligt nummer och det var vid den här tiden krångligt att spåra samtal. Det fanns inte heller några nummerpresentatörer. Men vad som händer då Zeilons vän begär påskyndning av samtal är att en röst från televerket avbryter samtalet och säger: påskyndning av samtal begärt på nummer: 08-XXXXXXX (Zeilons telefonnummer). Ekstrand blir påtagligt förvånad över att han på grund av ett misstag fått höra vilket nummer BSS-ledaren ringer ifrån frågar något i stil med. ”Vad sa du?” Rösten från televerket, som inte var automatisk vid den här tiden upprepar att påskyndning av samtal är begärt samt vilket nummer det gäller. Ekstrand antecknar numret och skadan är alltså nu ett faktum. Några dagar senare, när Magasinet sänder sitt hetsreportage har de tagit reda på att Zeilon är ledaren för Bevara Sverige svenskt samt var han bor och arbetar. Zeilon ringde nämligen från sin lägenhet på Södermalm.
Vad var syftet med Bevara Sverige svenskt?
– Syftet var redan från början att få igång en diskussion – en debatt. Dessa frågor (invandrings och flyktingpolitiken) diskuterades aldrig i något kritiskt perspektiv. På den här tiden fanns det inte heller alternativ media. Och jag kan säga att jag var så naiv att jag trodde att detta skulle gå att diskutera, men det gjorde det ju inte.
Utan svenskar stannar Sverige. BSS svar på parollen ”utan invandrarna stannar Sverige.” Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Hur gick ni tillväga för att nå ut med ert budskap?
– Det var under den första tiden i form av flygblad, klistermärken och dekaler. Sedan kom även bildekalerna. Vi hade också flera olika ställen vi tryckte på, framförallt i Stockholmsområdet, men även på Åland.
Hur agerade press och massmedia?
– Stämningen i massmedia var mycket mer polariserad än idag. Man kom ständigt med ogrundade anklagelser om ”nazism” och ”rasism”. Idag pratar man i stället allt oftare om exempelvis främlingsfientlighet. Media började spåra ur totalt under senare delen av 70-talet, det var väldiga hetskampanjer och inga objektiva reportage när man tog upp dessa frågor. Det var knappast någonting i massmedias rapportering om BSS som stämde. Hela tiden försökte man koppla samman BSS och dess medlemmar med framförallt det nationalsocialistiska Nordiska Rikspartiet (NRP). Man försökte även koppla Leif Zeilon till Oredsson (NRP ledaren). Men i mitt och Leif Zeilons fall så fanns det egentligen inget att gå på. Men visst, det fanns en och annan medlem som tidigare haft sådana kopplingar.
BSS anklagades för att vara en rasistisk och rent av odemokratisk rörelse. Detta trots att man inte gjorde någon värdemässig skillnad på olika folk samt hade demokratin inskriven i stadgarna. Hur gick ni tillväga för att försöka förändra denna bild?
–Vi försökte först och främst med genmälen, men det lyckades inte. Om vi skickade hundra genmälen fick vi in kanske ett. Och publicerades det var det ofta snedvridet eller inte i sin helhet. Efter ett tag förstod vi att det var meningslöst med genmälen, så vi slutade.
Vad gjorde ni i stället?
–Vi tryckte mer flygblad, småskrifter och klistermärken som spreds.
Både Leif Zeilon, Sven Davidson och inte minst du själv fick problem på arbetet när era politiska engagemang blev kända genom massmedias hetsjakt. Hur gick detta till och hur påverkade det ert engagemang i BSS?
– Dagen efter hetsreportaget i Magasinet, den nionde december 1980 blev Leif Zeilon inkallad till chefen på BPA, där han arbetade. Han fick beskedet att han avskedades med omedelbar verkan samt fick tömma sina lådor och gå därifrån. Nu var han alltså arbetslös. Senare stämde Zeilon sin gamla arbetsgivare och dess sätt att ge honom sparken av politiska skäl – och fick rätt. Han skulle få tillbaka sin anställning, men BPA valde i stället att köpa ut honom. Vad man inte tänkte på var att nu gav man Zeilon tid att syssla med BSS – han fick som arbetslös all tid i världen, det var BPA som gjorde BSS rikskänt! Zeilon fick också väldigt mycket sympatier från folk som insåg hur illa behandlad han blivit. Han fick blommor, choklad och uppmuntrande blev. Men i Magasinets program filmade reportrarna även Zeilons bostad och han fick efter detta också möta på en del skadegörelse, bland annat klotter på sin port. Också ingenjören Sven Davidson, som 1982 blev ordförande i Bevara Sverige svenskt blev av med sitt arbete som ingenjör på grund av sitt politiska engagemang. Man försökte skrämma folk till tystnad. Jag blev också drabbad, jag omplacerades från min tjänst på Kronobergshäktet. De förstörde mycket av mitt liv, jag fick gå igenom massor av rättsprocesser och fick först rätt, men i slutändan förlorade jag och blev omplacerad till en sämre tjänst. Facket på Kronobergshäktet var arbetsgivarens förlängda arm. Trots att jag var medlem ställde de inte upp för mig på grund av mitt politiska engagemang. Detta var för att jag tillhörde BSS, hade jag tillhört någon vänsterfalang hade det aldrig skett. Det visar hur samhället kan förstöra så mycket för en människa.
-Men jag vill också tillägga att hade BPA:s avskedning av Zeilon aldrig skett hade BSS med stor sannolikhet dött. Nu tog rörelsen fart, men tyvärr på en annan människas bekostnad.
Under början av 1982 gick man från att ha varit en ganska löst organiserad grupp till att bilda en styrelse där Sven Davidson blev ordförande. Kan du berätta lite kort om honom och hur arbetet fungerade framöver?
– Sven Davidson var inte med från början utan kom i kontakt med Bevara Sverige Svenskt någon gång under sent 1980 eller tidigt 1981, men jag tror att det var under 1980. Davidson var äldre än oss, han var född 1931 och jag tror det var genom BSS uppmärksamhet i massmedia som han fick upp ögonen för BSS. Med en styrelse bildad fortsatte vi med våra flygbladskampanjer, men vi flyttade postboxen från Malmö till Stockholm – för att kunna få BSS mer sammansatt. Ett postgiro införskaffades ungefär samtidigt som den nya postboxen. Ännu senare, under 1984 hade vi växt ännu mer och skaffade en egen lokal med en telefon till föreningen.
BSS skaffade under 1982 ett eget postgiro dit sympatisörer kunde donera ekonomiska bistånd. Illustration: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
Kritiker menar att den negativa mediebilden av BSS var självförvållad, att det gjordes saker som ledde till att man fick stämpeln. Hur ser du på det?
– Jag vill säga att den stämpeln fick BSS så fort vi gick ut med namnet. Men BSS blev också en magnet som drog till sig folk från alla kanter. Visst fanns det folk som skämde ut sig och betedde sig mindre bra, flera av dessa var inte ens medlemmar. Men det gällde inte bara BSS, utan liknande problem fanns även i andra rörelser.
Var dessa personer representativa för BSS?
– Nej, inte alls.
En del av era motståndare gick till och med så långt att de försökte att få BSS verksamhet olaglig. Hur reagerade ni på sådana odemokratiska metoder?
– Ja, vi gav ju ut flygblad, bland annat ”Hur snart kan jag bli svensk?” Detta blad var helt lagligt, men några år senare ändrades lagen (lagen om hets mot folkgrupp) på grund av det flygbladet. Men vi sade att de kan aldrig med lagens metoder stoppa folkkampanjen Bevara Sverige svenskt i en demokrati. Hade de kunnat kriminalisera BSS hade de säkert gjort det.
BSS anordnade under 1980-talet egna första maj demonstrationer. första maj förknippas främst med arbetarrörelsen, var BSS medlemmar till stor del arbetare?
– Javisst var de arbetare. Nu har jag ingen siffra, men säkert var det nittio procent arbetare.
Slutligen undrar jag hur utvecklingen såg ut när det gäller antalet medlemmar, märkte ni av några kraftiga ökningar under de sju år BSS existerade?
– Medlemsantalet i BSS var egentligen aldrig speciellt stort, men räknar man sympatisörer var det en otrolig massa!
Jag tackar Jerker Magnusson för att han ställde upp på den här intervjun och jag hoppas läsarna funnit den här artikelserien intressant. Nu är artikelserien ”BSS – En tillbakablick” med sina fem delar avslutad.
2015-01-02 15:38:13
Mattias From
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 4 av 5: 1985-1986 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 45, 2012
BSS förbereder en demonstration under parollen "Stoppa invandringen - verka för repatriering". Foto: Okänd/BSS.
De två sista åren
1985 var det mycket få svenskar som aldrig hade hört talas om den tvärpolitiska kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt (BSS). Men ytters få hade fått en rättvis bild serverad genom press och massmedia. Merparten trodde att det handlade om en rasistisk extremistorganisation, vilket inte är konstigt med tanke på den hets BSS hade fått utstå i massmedia ända sedan bildandet. Denna mediebild som i grunden var felaktig kom att hemsöka BSS ända fram tills dess att organisationen lades ner i slutet av 1986. Men trots detta var det allt fler som började se igenom den massmediala dimridån och medlemsantalet fortsatte att stiga. Tyvärr lyste den debatten om invandringen i massmedia fortfarande med sin frånvaro. Mot mitten och av 1980-talet ökade trycket mot vårt lands gränser ytterligare. Det var en dyster framtid Sverige gick till mötes, där den homogena befolkningssammansättningen fortsatte att upplösas. Ökad förslumning, segregation och förfall tilltog.
Inför BSS årsmöte i april 1985 övervägde man att ombilda rörelsen till ett politiskt parti och ställa upp i allmänna val. Dels för att man inte hade fått något större genomslag i debatten och lyckats påverka de etablerade partierna, men också för att man nu hade tillräckligt många medlemmar runt om i landet för att kunna bilda ett parti. Huvudämnet under årsmötet 1985, förutom rutinärendena var också att undersöka intresset bland BSS medlemmar för att bilda pari. Intresset för detta visade sig vara stort bland medlemmarna. Men med mindre än ett halvår kvar till valet var det inte särskilt realistiskt att man skulle hinna bilda ett parti till dess. Bakom ett partibildande ligger ett enormt arbete om det skall göras seriöst. Man måste dels ta fram och anta program och stadgar samt samla in de 1500 namnunderskrifter som krävs för att kunna registrera partiet för att delta i riksdagsvalet. Då var mandatperioderna endast tre år, så man valde att avvakta med partibildandet och i stället storsatsa i valet 1988. Under tiden startades ett arbete för att ta fram politiska program samt diskutera och förankra dessa bland medlemmarna. Man tittade också på att gå in i något annat parti för att få en bredare uppslutning inför kommande val. Under årsmötet planerade man inför den framtida partibildningen så att denna skulle kunna ske i slutet av 1986, alltså nästan två år innan valet 1988. Styrelsen tittade senare på eventuella samarbetspartners och en av dessa var Framstegspartiet i Stockholm, ett parti som man också uppmanade medlemmarna att proteströsta på i valet 1985.
Framstegspartiet var inget speciellt stort parti men man låg relativt nära BSS i flera sakfrågor, även om den så kallade framstegsideologin är mer utav en missnöjesideologi likt den Ny Demokrati senare drev. Där är huvudfrågorna skattesänkningar och motståndet till invandringen beror främst på ekonomiska orsaker snarare än värnandet av sitt folk. Risken med den här typen av grupperingar, som egentligen inte har någon stabil ideologisk grundpelare att stå på, som BSS trots allt hade (genom den demokratiska nationalismen som var inskriven i stadgarna) är att man ofta engagerar rättshaverister och personer med en mängd olika grunduppfattningar. Det såg vi senare med Ny Demokrati som rasade ihop som ett korthus då de inte kunde enas internt om i stort sett någonting. Maktstrider och avhopp kom att prägla det partiet under dess sista år.
Klistermärken från BSS med budskap som ”Rör inte mitt land!” och ”Nationell Solidaritet spreds av sympatisörer över hela landet. Nationell solidaritet innebär att man värnar om sitt eget folk och sitt eget land först. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1986.
"Rör inte min kompis!"
Under sommaren 1985 drev massmedia tillsammans med internationalisten Olof Palme igång en propagandakampanj för invandring som de kallade ”Rör inte min kompis!”. Till denna skapade man en symbol av en vit hand med text på, samma hand som Aftonbladet senare tog till sin ”Vi gillar olika” kampanj. Förlagan till kampanjen ”Rör inte min kompis!” var den marginaliserade franska organisationen SOS Racisme och deras kampanj i Frankrike med samma namn. Expressen påstod att kampanjen fått ett starkt stöd bland Frankrikes ungdomar, men i själva verket drevs denna av en löst sammansatt internationalistisk grupp som saknade förankring hos folket. För att säja in kampanjen i Sverige så bar politiker och tv-journalister rocknålar med ”Rör inte min kompis” märket. I Boken BSS – Ett försök att väcka debatt citeras en mening ur en artikel om kampanjen från Expressen, den 11 augusti 1985. ”Kring år 2000 kan rörelsen skrotas för då beräknas halva befolkningen ha invandrare i sin släkt.” Detta var alltså kampanjens egentliga syfte – att flytta fokus från att svenskarna håller på att bytas ut genom en alldeles för stor invandring till eventuella trakasserier mot invandrare. Man tog naturligtvis inte upp de trakasserier som riktas mot svenskar i framförallt invandrartäta områden. Inte heller invandrarnas brottslighet som redan vid den här tiden var märkbart överrepresenterad. Denna inkonsekvens och detta sätt att försöka flytta fokus från debatten om invandringen, genom att försöka utmåla kritikerna som mobbare och rasister var inget som BSS kunde ställa upp på. I stället tog man fram en egen hand. En hand där texten bytts ut mot ”Rör inte mitt land!”
Ultima Thule spelar för nationalister i hemstaden Nyköping under 1985. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Ultima Thule
”Deras första skiva sponsrades av den rasistiska organisationen BSS” – TV4 Nyhetsmorgon om vikingarockbandet Ultima Thule.
Vikingarockbandet Ultima Thule med deras fosterländska texter slog igenom 1993. Sedan de tecknat skivkontrakt med Bert Karlsson låg deras skivor på svensktoppen i början av 1990-talet, något som inte uppskattades i massmedia. Plötsligt kom ett band som för en gångs skull hyllade Sverige och och vår svenska historia. Värden som 68-vänstern i etablissemanget försökt utplåna till förmån för den nya globaliserade och mångkulturella skräpkulturen. Man gjorde allt för att smutskasta Ultima Thule och tog flitigt upp deras kopplingar till BSS, som kom att bli en belastning. Till slut orkade Bert Karlsson inte med medietrycket och han tvingades säga upp skivkontraktet med gruppen. Men då hade man redan slagit igenom. Vad fanns det då för kopplingar mellan Bevara Sverige svenskt och det bland nationalister omtyckta vikingarockbandet? Jo, för att kunna ge ut sin första skiva sponsrades Ultima Thule under 1985 med 1500 kronor i form av en gåva från BSS. Man tyckte att Sverige behövde ett nationellt band. Då den felaktiga mediebilden av BSS hade etablerats i massmedia så kom även Ultima Thule och Sverigedemokraterna som båda på olika sätt har kopplingar till BSS att lida av detta.
BSS sista 30 november firande ägde rum 1985 och man samlade
rekordmånga deltagare. Foto: Patrioten (BSS tidning) nr. 7-8 1985.
BSS sista 30-november firande
30 november 1984 hade blivit en succé, då patrioterna återigen tagit tillbaka gatorna från vänsterextremisterna. Man kunde utan störningar genomföra sin manifestation till hjältekonungen Karl XII:s ära. 1985 hade emellertid polisen inte beviljat tillstånd för manifestationen. Ledningen för BSS beslöt att trotsa beslutet som de menade stred mot deras demokratiska rättigheter och mot mötesfriheten. Man såg dessutom avslaget som ett politiskt beslut, eftersom polisen aldrig skulle dra in exempelvis vänsterns demonstrationstillstånd under första maj. Det här året var man 200 personer och när polisen på plats frågade vart man skulle svarade man ”till Karl XII:s torg”. Polisen på plats svarade då mot all förväntan att eftersom man var så ärliga skulle man få gå i alla fall. Detta var ett glädjande besked och marschen skulle få starta klockan 18.30 och allt mer folk samlades. Så småningom började tåget röra på sig ut på Sibyllegatan. Slagorden Bevara Sverige svenskt ekade återigen över gatorna. När tåget väl kommit fram till Karl XII:s torg mötte man vänstern, som samlat nästan 250 motdemonstranter. När man började spela nationalsången i högtalaranläggningen gick vänsterextremisterna bärsärkagång. De matade snöbollar innehållande bland annat grus mot BSS:arna, men man träffade också en polishäst. Några patrioter gick emot denna pöbel, vilket man från polisens sida uppfattade som en uppmaning till bråk och man särade på grupperna. Trots detta var BSS-ledningen nöjd med polisens insats då de lät marschen genomföras även om den saknade tillstånd.
En lokalavdelning till Bevara Sverige svenskt protesterade mot invandrarministern Anita Gradins liberala flyktingpolitik i mars 1986. Tidningsklippen publicerades i BSS medlemstidning Patrioten nr. 7-8 1986.
BSS läggs ner – Sverigepartiet uppstår
Massmedias hetskampanjer mot Bevara Sverige svenskt under åren hade inte varit få när organisationen lades ner den 16 november 1986. Här är några av de citat som tas upp i boken "BSS -Ett försök att väcka debatt."
”Jag vill gärna tillägga att skulle er verksamhet inte vara åtalbar är jag beredd att verka för att den skall bli det” – Ur Bo Strömstedts brev till BSS 1980.
”Dessa rasister är ett avskum som samhället med det snaraste bör operera bort… Samhället måste ingripa på ett effektivt sätt mot rasister så att de försvinner för tid och evighet.” – Insändare i Västmanlands LT 1982.
”Men packet – för bakom BSS och liknande organisationer står inget annat än drägg och pack – måste bekämpas.” – Ledarartikel i Hallandsposten 1985.
Påhopp som dessa, varav en del är mycket tveksamma ur en demokratisk synvinkel bidrog till att piska upp stämningen och öka polariseringen i invandringsfrågan. Nu började också våldet mot BSS och dess företrädare på allvar att trappas upp. Förutom ökad närvaro av skränande, stenkastande motdemonstranter på torgmöten och demonstrationer så förekom det även att gäng organiserat sökte upp sympatisörer till BSS. Det var en reaktion på den djupt felaktiga bild av Bevara Sverige svenskt som allt för länge hade spridits i massmedia och som nu började få fäste hos en del.
Efter att man sommaren 1986 inlett förhandlingssamtal med Framstegspartiet i Stockholm och dess ledare Stefan Herrmann om att slå samman BSS och FSP ägde den gemensamma partibildningen rum den 16 november 1986. Samma dag lades BSS och FSP ned. Partibildningen skedde genom ett möte i Medborgarhuset i Stockholm. Med en efterkommande presskonferens var målet enligt BSS-grundaren Leif Zeilon att ”överraska alla utomstående med nyheten om en breddad nationell front.” Denna front kom att få namnet Sverigepartiet. Emellertid kom detta att bli ett kortlivat parti på grund av stora falangstrider. I stället bildades Sverigedemokraterna i februari 1988.
Fortsättning följer!
2014-12-28 09:35:24
Mattias From
Förord från redaktionen
SD-Arkivet publicerar med författarens tillåtelse den här artikelserien under de sista dagarna av 2014. Vi hoppas att den skall ge våra läsare en bättre inblick i och en mer nyanserad bild av Sverigedemokraternas rötter, som kan härledas till folkkampanjen Bevara Sverige svenskt (BSS). Ägna gärna lite utav den sista tiden av året åt att läsa denna intressanta tillbakablick!
Artikelserie i fem delar av Mattias From
Del 3 av 5: 1983-1984 (Uppdaterad december 2014)
Tidigare publicerad i Nationell Idag nr. 43, 2012
BSS deltog flera gånger i högtidlighållandet av Karl XII på konungens dödsdag den 30 november. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985 samt nr. 7-8 1986.
Höga förväntningar inför framtiden
Med en egen interimsstyrelse bildad gick folkrörelsen Bevara Sverige svenskt stärkta in på det nya året. 1982 hade varit det i särklass aktivaste året dittills för BSS och förväntningarna inför framtiden var höga.
30 november
Att högtidlighålla minnet av hjältekonungen Karl XII på hans dödsdag den 30 november har länge varit en central tradition för nationalistiska rörelser. Denna tradition att med fackeltåg upprätthålla kungens minne har engagerat ett stort antal olika nationella grupper ända sedan 1853. Detta togs också upp av BSS under 1980-talet, som nu var tillräckligt stora för att samla en hel del folk till sina utåtriktade aktiviteter. Fortfarande under 1950-talet högtidlighöll man Karl XII minne i skolorna. Dessa fosterländska traditioner städades dock bort för gott i 1970-talets liberalmarxistiska flumskola. Då skulle nämligen alla börja tänka internationellt och det svenska hamnade i skymundan. För de som inte känner till historien kring Karl XII kan nämnas att han endast var 15 år gammal när han blev kung över Sverige. Han gjorde sig snabbt känd för sitt mod och ledde Sverige genom flera fälttåg. 36 år gammal stupade han i slaget vid Fredrikshald, Norge efter att ha träffats av en kula i huvudet. Kulan var i själva verket en rund bröstknapp som avfyrats och det har spekulerats i om Kungen i själva verket blev mördad. "Kulknappen" kom nämligen från en svensk uniform. Detta var den 30 november 1718. Karl XII, som själv ofta var med i striderna var känd för sitt mod och för sin kamp för fäderneslandet. Det är därför ingen slump att nationellt sinnade ser upp till just honom och hans kamp för Sverige.
Tack vare BSS kunde ett 30 november firande genomföras även 1981. Foto: Okänd.
I hetsreportaget om BSS i SVT:s Magasinet som sändes i december 1980 bedrev man också en hetsjakt mot Narvaförbundet, som utklädda till karoliner varje år firade 30 november genom att marschera till Karl XII staty i Kungsträdgården. Man försökte i Magasinet koppla samman både Narvaförbundet och BSS till allsköns extremistgrupper och tidningarna följde efter. Detta gjorde att det inte dök upp lika många från Narvaförbundet året därpå, några hade skrämts till tystnad. Men ett antal BSS:are hade dykt upp, men tyvärr även ett trettiotal äggkastande kommunister som i vanlig ordning försökte störa manifestationen. Men firandet kunde trots allt genomföras. 1982 blev dock en tragedi. Då fanns bara en person representerad från Narvaförbundet i form av deras viceordförande. När denne skulle lägga ned sin krans vid konungens fötter blev han attackerad och nedslagen av rödingarna som stal kransen och kastade den i vattnet. Naturligtvis tog inte massmedia avstånd från kommunisternas oacceptabla beteende, utan skrev enbart att det var stökigt under 30 november. Det var dock inte intressant att skriva vem eller vilka som stod för stökigheterna…
Men 1983 hade BSS tröttnat på dessa odemokratiska, landsförrädiska element som störde ordningen och angrep 30 november firandet. Man kraftsamlade och lyckades få ihop omkring 100 personer. Motdemonstranterna på vänsterkanten var ungefär lika många, men dessa lyckades inte stjäla scenen den här gången. Året därpå, 1984 blev en storseger för nationalisterna. Över 200 personer med facklor och banderoller ställde upp för Sverige. Slagord som ”Bevara Sverige svenskt!” och ”Stoppa kommunismen” ekade längs gatorna. Man spelade även musik, bland annat vår nationalsång ”Du gamla, du fria” med Ultima Thule. Tal hölls av både BSS och Nationaldemokratiska Partiet. Den här gången hade kommunisterna inte en chans att kapa 30 november med sina våldsamma odemokratiska och landsförrädiska motaktioner. Patrioterna hade segrat och kunde lugnt genomföra sin fredliga manifestation.
BSS skaffar lokal
Till årsmötet i mars 1984 kom hela 80 personer, vilket var det största årsmötet BSS hade haft dittills. Under sommaren samma år hade Bevara Sverige svenskt växt så mycket att det var på tiden att skaffa sig en egen lokal att kunna verka i. Fram till dess hade all föreningsverksamhet skett hemma hos de aktiva medlemmarna och i vissa fall i bokade lokaler. Samtidigt som invandringen fortsatte att öka och när diverse invandrarföreningar med egna lokaler började poppa upp likt svampar ur jorden hade BSS sedan bildandet 1979 stått utan en egen lokal. Därför att till skillnad från invandrarföreningarna och de etablerade politiska grupperna stod man helt utan ekonomiskt stöd från staten. Invandrarföreningarna beviljades rikligt med verksamhetsbidrag under varje år och de etablerade partierna öste skattepengar över både sig själva och deras ungdomsförbund. Detta gjorde det svårt att konkurrera på lika villkor och väcka opinion.
Under mitten av 80-talet började BSS locka allt fler till sina möten. Foto: Okänd/BSS.
Men BSS var på många sätt en folkrörelse, de hade något etablissemanget sneglade på med avund – engagerade idealister som gjorde stora uppoffringar och som gick in för sin sak till hundra procent. Ofta kunde faktiskt verksamheten fungera betydligt bättre och mer effektivt när man inte hade några stora ekonomiska resurser att röra sig med. Detta ser vi exempelvis inom Sverigedemokraterna idag, som på mycket kort tid gått från att ha varit ett i stort sett helt ideellt parti till att mer likna de etablerade partierna organisatoriskt. Även SD får numera statligt partistöd varje år. De aktiva i Bevara Sverige svenskt bestod av personer som gjorde allt för sin rörelse, medan Sverigedemokraterna på senare tid tyvärr lockat till sig en del karriärister och lycksökare som främst engagerat sig för sin personliga vinning och som kanske egentligen inte är speciellt nationalistiskt sinnade. Risken för att fel personer engagerar sig ökar tyvärr när en organisation får bättre ekonomiska resurser samt när man också har chansen att väljas in på arvoderade förtroendeuppdrag.
Tack vare att de aktiva medlemmarna i BSS blivit fler under 1980-talet och tack vare att dessa också var beredda att lägga en mindre summa var till föreningen varje månad kunde man flytta in i en alldeles egen lokal. Det var förvisso ingen stor, vräkig och påkostade lokal likt de lokaler etablissemanget hyrde för skattemedel. Men det var ändå en bra föreningslokal där man kunde hålla sina medlemsmöten och styrelsesammanträden. Med medlemmarnas hjälp hade man råd att behålla lokalen och föreningen kunde verka allt mer aktivt.
Vad kommer att hända med den svenska homogeniteten? Det frågade Sven Davidson i ett brev till landets kommuner. Illustrationer: Patrioten (BSS tidning) nr. 6 1985.
Brev till samtliga kommuner
Då invandringen till vårt land från utomeuropeiska länder ökade ytterligare under 1980-talet skickade Bevara Sverige svenskt ut ett brev till Sveriges samtliga 290 kommuner. Detta brev skrevs av BSS ordförande Sven Davidson och jag väljer här att publicera brevet i sin helhet då detta innehåller flera intressanta saker. Brevet skickades ut den 15 september 1984.
Kommunfullmäktiges ordförande. Herrar och kvinnor förtroendevalda.
Vid årsskiftet träder den stora omorganisationen i kraft, när det gäller att ta emot nya flyktingar. AMS skall överlåta ansvaret på invandrarverket, som skall teckna kontrakt med så många kommuner som möjligt. SIV (Statens Invandrarverk) ligger i förhandlingar med ett 30-tal kommuner. Enligt Thord Palmlund har 40 kommuner redan slutit avtal och förklarat sig villiga att ta emot flyktingar. Allt detta är en källa till oro inte bara för oss i BSS, utan för en stor del av det svenska folket. Ty varifrån kommer flyktingarna? Det rör sig om människor från främmande kulturer och främmande nationer. Människor som ligger i fejd med varandra av religiösa och politiska skäl på hemmaplan. Minst fem miljoner i Afrika, afghaner i Pakistan, 3-4 miljoner ahmadiya-muslimer i Pakistan, iranska och irakiska desertörer, kurder, libaneser och palestinier.
Hur går det då med den svenska homogeniteten? Med språket, religionen, sammanhållningen och försvaret? Detta är det ingen som bryr sig om idag. Den svenska homogeniteten har i årtionden varit föremål för avund av statsbildare runt om i världen. Själva definitionen på en nation är fortfarande en statsbildning med utpräglat homogen befolkning, gemensamt språk och kultur, gemensam historia och en i stort sett gemensam religionsuppfattning. Alla dessa värden är man idag beredd att kasta på sophögen. På grund av en tillfällig liberal modenyck. Staten är beredd att betala kostnaderna för tomma lägenheter, kostnaderna för socialt uppehälle o.s.v. i åratal framåt. Detta liknar bondfångeri på högsta plan. Det blir som vanligt skattebetalarna, som får stå för kostnaderna och de kommande generationerna genom statslån. Vem som helst kan se att detta är ett himmelsskriande förräderi mot det svenska folket – och en kortsynt egoism från många kommuners sida. Thord Palmlund jämför den 8 september i Svenska Dagbladet den nya lagen med regalskeppet Wasa, som sjönk år 1628 innan det kom till havs. Han är rädd att skeppet skall lastas med för många flyktingar på en gång. För övrigt är han naturligtvis själaglad över en jämn och stark inströmning och arbetsbelastning på SIV i åratal framåt. Sista anslagsäskandet för kommande budgetår är drygt 500 miljoner kronor. Vi i BSS skulle hellre vilja jämföra regalskeppet Wasa med det svenska riket.
Enligt konjunkturinstitutet halkar Sverige obönhörligt efter de andra industriländerna i privat konsumtion per capita. Vi är nu nere på 9 – 10 plats i en jämförelse. Vi ligger efter Japan, Västtyskland, Danmark och Frankrike och har nu kommit i sällskap med Holland, Finland, Belgien, England och Italien. Då skall man komma ihåg att vi så sent som i slutet av 60-talet låg i jämnhöjd med Schweiz som den absoluta toppen i Europa. Det har gått snabbt utför, och man må leta efter andra orsaker än kostnader för invandrare och flyktingar, men då skall man också komma ihåg, att jämförelsen görs med länder, som drabbats lika hårt av oljeprishöjningar, lågkonjunkturer och arbetslöshet, kanske i ännu högre grad än vi. Var skulle vi kunna hamna på denna konsumtionslista om vi verkligen försökte få bort budgetunderskottet och dessutom började betala igen våra skulder? Statliga lån, som tagits just för att uppehålla konsumtionen med konstlade och fega medel. Då hamnade vi på den absoluta botten i Europa.
I Gävleborgs län finns 15.000 öppet arbetslösa. I Stockholms län finns ca 18.000. Hans Hagnell har tiggt och bett regeringen om pengar för arbetsskapande åtgärder. Han har fått nej. Men öronmärkta pengar – och förmodligen lånade pengar har funnits för kommande flyktingströmmar. Inser ni inte hur sjukt det hela är? Humanitetens principer har gått för långt lär i landet. Världens mest skattetyngda folk med en ränteskuld på c:a 63 miljarder i år.
Vi ber er fatta mod. Skriv ej kontrakt med Invandrarverket. Om detta redan är gjort, så säg upp avtalet omedelbart.
Sven Davidson. Ordförande.
Fortsättning följer!
2014-12-27 13:15:19
Mattias From
