6 februari i år fyllde Sverigedemokraterna 27 år*. SD är unikt i svensk politik på det sättet att det är det enda partiet som ökat konstant i snart 30 år, ända sedan partiet bildades. Ser man till de mest pricksäkra opinionsundersökningarna just nu så är SD Sveriges största parti. Att man skulle kunna hålla den placeringen till valnatten 2018 kan inte ses som helt omöjligt. Dessa makalösa framgångar har inte bara gett jublande väljare och sympatisörer, det har också skapat avundsjuka motståndare och, inte minst, lögnaktiga antagonister.
Alla, så väl SD:are som motståndare i massmedia, har i stort sett varit överens om när, varför och hur SD bildades 1988. Inte heller SD:s kanske främsta antagonister under åren, tidskriften Expo, har haft mycket att invända mot vad SD:s egna dokument visar och vad partiets historiker har sagt. Men detta har förändrats den senaste tiden. Mindre seriösa aktörer har själva varit med och skrivit om SD:s historia, för att göra den mycket mer sensationell och makalös an vad den i själva verket var. Detta för att det ska passa ens egna politiska intressen.
Detta var exakt vad LO ville göra när man i slutet av förra året släppte en mycket påkostad YouTube-film (för sina medlemmars pengar, trots att SD i flera undersökningar är det största partiet inom LO) med titeln "Sverigedemokraterna - Ett parti som alla andra?". Filmen handlar inte så mycket om SD. Istället får den som orkar sig igenom den 18 minuter långa filmen mest lära sig saker om andra världskriget, se spektakulära bilder på brinnande asylboenden och fullkomligt överösas med bilder på politiska motståndare till SD. Smågrupper i politikens utkant som avskyr Sverigedemokraterna mer än något annat parti. Det är inte utan att man undrar om motiven bakom att visa en massa saker som inte har med SD att göra i en film som ska handla om SD. Men filmen blir också förljugen när den väl tar upp SD. Bland annat pekas en gammal nazist som stred i andra världskriget ut som partiets grundare. Ett häpnadsväckande och helt unikt, och givetvis felaktigt, påstående.
I LO:s film påstår man även att Sverigedemokraternas första partiledare, Anders Klarström ”dömts för att ha dödshotat den kände journalisten och tv-personligheten Hagge Geigert”. Detta är inget annat än rent FÖRTAL. Något som SD-Arkivet klargjort i en tidigare artikel. Rösten som hotar Geigert och som ständigt citeras som Klarström har ingen som helst likhet med hans röst. Det finns inte heller någon sådan dom mot Anders Klarström.
Som sagt har tidskriften Expo haft och gett en väldigt tydlig bild om hur SD bilades och av vilka; bland annat i böckerna ”Extremhögern” (1990), ”Sverigedemokraterna - den nationella rörelsen” (2001) och ”Ut ur skuggan” (2010). Där pekas följande personer ut som de mest ledande i SD:s bildande: Leif Zelion, Sven Davidson, Jerker Magnusson, Johan Rinderheim, Lars Ljung och Johnny Berg. Kanske ger man här Ljung, Berg och Davidsson en lite större betydelse än vad de i själva verket hade, men på det stora hela är det inte så mycket att anmärka på i Expos uppfattning. Notera här att ingen av dessa personer hade någon så kallad "nazistisk" koppling.
Men det är som sagt inte alla som känt sig nöjda med denna bild om hur SD bildades. Den som kanske var först i att ta sig an uppgiften att skriva om SD:s bildande var den ökända journalisten Bosse Schön. Han har bland annat gjort sig känd genom att publicera uppgifter han vet varit inkorrekta i artiklar och TV-filmer. I början av 2014 publicerar den vänsterextrema tidningen ETC en lång artikel av Schön med titeln "Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna", där han vänder upp och ner på allt alla trott sig veta om SD:s bildande. Redan i ingressen påstår Schön att SD egentligen bildades av "en skinnskalle, en ökänd nazist och en SS-veteran". Vi får aldrig reda på vilka dessa skulle vara men man kan ju undra. Kanske den skäggiga och långhåriga Magnusson var "skinnskallen", kanske studenten Rinderheim (född 1963) var "SS-veteranen" och kanske den gamla FNL-demonstranten Ljung var "nazisten". Vi får inte veta av Schön.
Bosse Schön behöver inte vara ensam om att vilja skriva om SD:s bildande och vilka som stod bakom grundandet. På valdagen den 14 september skriver journalisterna Arne Lapidus och Mikael Ölander på Expressen en artikel där man påstår att SD i själva verket bildades i Malmö. Strax efter valet sitter statsminister Stefan Löfven i direktsänd TV och menar att det i själva verket var Vitt Ariskt Motstånd (VAM) som grundade SD. Att detta VAM inte bildades förrän flera år efter att SD grundades i Stockholm 1988 tycks inte bekomma Löfven. Men att han påstår att mytomanen Henrik Arnstad skulle vara "historiker" och "expert på högerextremism" i samma intervju kanske skvallrar om vart han fått denna häpnadsväckande information?
Med tiden har denna vilja att helt skriva om SD:s bildande fått ett eget liv och det är fler och fler och velat vara med och komma med ett fantasifullt bidrag. LO påstår i den nämnda filmen att den gamla SS-frivilliga Gustav Ekström grundade SD, detta trots att han inte ens var aktiv i partiet eller närvarande på mötet där det bildades. I en liknande film pekas Gösta Bergqvist ut som den som bildade SD, inte heller det stämmer. Vissa tar det ännu längre, i en anonym film på Facebook påstås det att SD bildades "av veteraner ur Vitt Ariskt Motstånd". Tittaren får givetvis inte reda på vilka dessa skulle ha varit eller hur man kan vara "veteran" i ett nätverk flera år innan det ens har bildats. De aktörer som Bosse Schön, Expressen och LO har startat har fått ett eget litet liv, det är många ljusskygga individer och grupper som vill vara med och skriva om historien.
SD har utan tvekan undan haft en del problem under sina 27 år som verkande parti. Ibland med felrekryteringar, ibland med att man lockat människor som inte ens ställt upp på SD:s politik till möten. Det är inget som partiet någonsin har förnekat eller ens försökt dölja, partiet var tidigt på det klara med problemet. Men SD var redan från februari 1988 en skola för en ren och fin form av demokratisk nationalism. De som grundade SD, alltså på riktigt, har all anledning att vara stolta idag. De har haft ett väldigt positiv inflytande på svensk politik, och dagens SD:are är skyldiga dom ett stort tack.
Så till Bosse Schön, LO och vad ni nu vill heta, överlåt historieskrivandet till seriösa aktörer som vet att hålla sig till sanning och belagd fakta.
Grattis på födelsedagen Sverigedemokraterna!
* Vi vet faktiskt inte med säkerhet om det är just 6 februari som är partiets egentliga födelsedag. Det finns två protokoll bevarade från början av 1988 som är nästan identiska. Det ena är daterat 6 februari och beskriver ett möte där SD bildades i Stockholmsförorten Solna. Det andra beskriver precis samma händelse men är daterat 8 februari och beskriver ett möte på Södermalm i centrala Stockholm (där SD hade sitt partikansli). Varför det finns två sådana här dokument som uppenbart beskriver samma händelse är oklart, förklaringen och sanningen har suddats ut när åren sedan grundandet har runnit iväg. Men det finns många som känt sig manade att spekulera i mysterier; så väl partiveteraner, nya aktivister och motståndare. Några gissningar är rimliga, andra är troliga men det finns också de som är desperata och långsökta (som till exempel teorin om att SD aldrig ens bildades på ett möte och att bägge protokollen därmed skulle vara "förfalskningar"). Exakt hur det låg till med detta kommer vi nog aldrig att få riktig klarhet i.
2016-02-28 10:36:42
Redaktionen
